Mellandagar i Färna

Nu har vi firat julen på bästa sätt hos mormor&morfar i Småland.

Tomten kom och vi fick paket som bara den och vi hälsade på hästarna.

Många gånger och vi körde 4-hjuling.

Freja tror att tomten var mormor eftersom tomten hade pärlörhängen.

Nu är vi hos farmor&farfar och tror ni inte det finns hästar här också.

Vi matar dom.

Snart är det nytt år!

Avslutning 2

Det är för mycket nu. Mamma och Pappa springer runt.

I fredags var det skolavslutning och du både ser och hör mer på vår hemsida.

Annars är det bara att önska alla en God Jul & Gott Nytt år!

Vi här mer sen.

/ Freja 

Avslutning

Idag var vi på julavslutning på guldfiskarna.

Om du kollar in vår hemsida så kan du se fler bilder därifrån.

Freja hade pysseldag på skolan och mamma jobbade på dagen.

Pappa och jag var och handlade julklappar som vi sen fick på guldfiskarna av tomten.

Jag fick en häst och Freja fick klistermärken.

I morgon ska Freja på utflykt till Danmark med skolan och jag ska till dagis.

På kvällen är det det julfest på Frejas plugg.

Det rullar på kan man säga.

/ irma

Lucia

Ikväll efter dagis var det lucia ute på gården!

Det var kallt och massor med föräldrar som kollade när vi sjöng.

Ljuset var fräckt att vinka med. Ibland stängdes det av och då bankade jag bara till det så var det igång igen. Helt plötsligt såg jag pappa i publiken.

- Pappa, hej, skrek jag men han bara vinkade tillbaka.

Sen fick vi bullar innan maten. 

Jag ville passa på att leka i sanden i min fina dräkt.

Nu sover jag dock gott.

/ Irma

Varför pratar Irma konstigt?

På dagis har de lite äldre barnen börjat ställa frågor om varför Irma pratar konstigt, varför hon får gå iväg med Helen (resurs) osv. Därför skrev vi ett brev till alla föräldrar med lite välmenande tips på hur man kan prata om DS. Vi tyckte kanske att vi kunde få skriva dem det på näsan. Sen kom vi på att vi kanske kan få skriva några fler i vår släkt och vänskapskrets det på näsan, så därför lägger vi ut brevet här. Håll till godo!

Hej alla föräldrar!

Hoppas ni har det fint mitt i allt julstök. 

Vi skriver till er med anledning av att flera barn på förskolan börjar ställa frågor om varför Irma inte pratar så bra, varför hon får ha skor på sig inomhus, varför hon får gå i väg ensam med Helen osv. Därför vill vi gärna berätta hur vi och dagispersonalen svarar på dessa frågor, som även dyker upp hemma hos oss, bland våra släktingar, vänner och bekanta.

Först och främst är vi helt öppna med att Irma har Downs Syndrom. Det säger vi när någon frågar, även till barn. Att Irma har Downs Syndrom är inte något som vi är ledsna för och det är heller inte synd om vare sig Irma eller oss för att hon har Downs Syndrom. Det vill vi gärna förmedla, att ha DS är för oss inte något att beklaga. Alla är olika. Så är det bara och det är bra med det. Mångfald berikar.

Nåväl. Att säga att Irma har Downs Syndrom och att mångfald berikar är kanske inte helt glasklart för en 3-, 4- eller 5-åring… Därför försöker vi ge konkreta exempel på vad det innebär att ha Downs Syndrom. Här kommer några exempel: 

• Många som har Downs Syndrom har speciellt vackra mandelformade ögon. Har barnet kanske lagt märke till det?

• Om man har Downs Syndrom tar det lite längre tid att lära sig saker. T.ex. att cykla, göra pärlplattor eller att prata. Man behöver träna längre på de sakerna. Då kan det vara bra att ha stadiga skor som gör att man kan hoppa lättare. Då kan det också vara bra att gå iväg med Helen och träna.

• Om man har Downs Syndrom är man speciellt bra på teckenspråk. Därför använder vi tecken på förskolan och hemma.

På det sättet försöker vi bemöta barnens frågor. Förresten svarar vi även gärna på vuxnas frågor, så om det är något ni undrar över; tveka inte, fråga!

Nu återgår vi till vårt julstök.

Må så gott och ha en riktigt god jul,

Lars och Malin 

 

Den stora dagen

I dag fyllde jag äntligen 7 år! Nu väntar jag bara på att tappa första tanden, sen känner jag mig nöjd.

På morgonen kom Irma och mamma och sjöng för mig. Det var jättemysigt. Jag fick ett klockspel, teaterbiljetter och en morgonrock och ett kort på Irma. Farmor och farfar hade skickat pengar och en bok. Vi tog det lugnt och åt frukost i lugn och ro innan det helt plötsligt blev megastressigt att hinna i väg till Västra Klagstorps kyrka. Jag skulle vara herde i ett julspel där.

Som tur var kom mormor och morfar som räddande änglar ända från Göteborg. Morfar skjutsade mig till genrepet i kyrkan och sen kom hela patrasket efter lagom till kl 11. Då började julspelet. Mamma säger att det var jättefint. Jesus föddes för typ miljonte gången och allt gick bra.

Sen åkte vi hem och pappa kom med en massa presenter och mormor och morfar gav mig presenter och Hilda/Hugo/Maja hade skickat med present och hela tiden ringde en massa folk och sjöng och grattade. Så härligt! Vi åt en superdundergod middag och sen blev det tårta. Vi provade mitt nya spel, barnalfapet. Pappa och jag vann, vi var i samma lag. 

Vi skulle göra eget slajm också, för det hade jag fått av Ella. Men min dumma morsa fegade ur, eftersom det stod på paketet att det första man skulle göra innan man började fixa slajm var att skriva upp telefonnumret till sjukhuset. Det fanns en speciell lapp till det. Nu har hon lovat att vi ska fixa slajm en annan gång när jag är typ pensionär.

Ja sen spelade vi lite andra spel och huxflux var det läggdags. Fast i kväll vägrade både Irma och jag att sova. Vi steg helt sonika upp och klämde ner oss i TV-soffan för att se sportspegeln. Det är verkligen inget roligt TV-program, men det är ändå härligt att få vara uppe och umgås med de vuxna. 

Nu är min födelsedagshelg slut. Det har varit toppen. Jag är trött och glad och 7 år gammal. Äntligen!

/Freja

PS. Två tänder är lösa där nere.

Maskerad kalas

På fredagen var det full fart i huset. Freja hade kalas och det var dessutom maskerad bara för att hon själv skulle få vara häxa.

Det bjöds på snack och bål och senare på korv.

Vi lekte charader och Frejas lag vann och fick pris. 

- Det var världens bästa kalas, sa Freja.

Ella tyckte det var så bra så hon inte ville gå hem och stannade kvar hela natten.

Allt var lyckat och huset ser ut som ett gammalt discotek som behöver lite kärlek.

- Nu är jag sju år, sa Freja innan läggning inna vi alla tittade på varandra och sa:

- Nej, inte än. På söndag.

Torsdagstankar

"Enligt forskare vid Harvards Universitet i USA är middagarna med familjen viktigare för ett barns språkutveckling än både läsning och lekar."

Så står det i  IKEA FAMILY LIVE vintern 2008. Nu är väl Ikea Family kanske inte en helt tillförlitlig källa, men just de gemensamma middagarna (och för den delen fikor, frukostar, mellanmål och tårtkalas...) är och har alltid varit centrala i Irmas språkträning. Gyllene och helt naturliga tillfällen att en gång i tiden träna på vad föremål heter och vilken färg de har. Träna genitiv-s; Irmas glas, pappas tallrik osv. Så småningom kom 2/3-ordsmeningarna in, med oändliga variationer av subjekt och objekt. Det finns helt enkelt fantastiskt många spännande händelser och föremål att kommentera kring ett matbord. Och träningen fortsätter. Nu är vi uppe i 3/4-ordssatser och hur man kan använda "också" och "inte":

Pappa äter potatis. Irma äter också potatis.

Mamma äter kött. Freja äter inte kött.

Vi tränar också på att säga att man "VILL HA" någonting och inte bara gasta ut "MER MJÖLK!",  "MER JUICE", 

"MER MAT". Det är lika svårt för Irma som för Freja...

Populärt är också att tala om vad som är gott och vad som är äckligt. I dag åt Irma och jag isterband till lunch. Vi var helt överens: ÄCKLIGT!

Bilden är förresten gammal. Det är ett fikabord på strandloppecafét i nordvästra Västmanland. Det är Freja och farmor. De har GOOOD blåbärskaka där. Och ännu godare vaniljsås. Det är härligt att tänka på den och sommaren så här mitt i den skånska regnvintern.

/Malin