Spela spel

När Irma var tre veckor gammal var vi uppe hos svärföräldrarna i de västmanländska skogarna. Freja satte sig och spelade spel med sina kusiner. Jag blev så ledsen att jag fick gå därifrån. Allt jag kunde tänka var att Irma aldrig skulle kunna sitta och spela spel.

Nåja. Tji fick jag, kan man säga. Idag på förmiddagen spelade jag och Irma följande spel:

1. Dotty Dinosaurs.

2. Numicon

3. Emil på dagis.

4. Vad kommer emellan?

Jag är ledig onsdagar, därav det flitiga spelandet.

/Malin

11-10

Idag har Freja spelat sin första handbollsmatch. Vi åkte tidigt i morse mot Lund och där väntade H43.
Tjejerna från Klagsghamn har tränat 3-4 lördagar och H43 spelat i 2 år.
Klagshamn stod upp till 11-10 och gjorde en hejdundrande match.
Men Freja konstaterade lätt:
- Vi förlorade för att vi hade för stora byxor.
Nu börjar en ny vecka.





Hela laget samlat.

Hästar och hundar

I dag var hela klassen i stallet. Vi ska vara där tre gånger i rad istället för att ha gympa. Jättekul, tycker de flesta barnen och alla lärarna.

Inte jag. Jag tycker faktiskt inte om hästar. Jag tycker de luktar illa och så är de ganska läskiga. När vi var i stallet blev jag ledsen, men fröken tröstade mig. Hon sa att ingen tvingas att göra något man inte vill och det sa mamma också när jag kom hem. Skönt. Jag vill t.ex. absolut inte sätta in den där grejen i hästens mun. Så äckligt.

J i min klass blev också ledsen. Det såg man på ögonen, fast han försökte hålla det inne. Jag höll det inte inne, det gick bara inte. Lika bra det.

Jag vill säga en sak till alla vuxna: Alla barn gillar inte djur!! Ni verkar tro det. Jag gillar t.ex inte alls hästar och inte hundar heller. Bara morbror Pärs tax Sigge, och det är för att han är en lugn hund. Farmors hund Mozart tycker jag också om även om han är busig ibland.

Förresten är jag lite allergisk mot hästar och hundar. Tur.

/Freja

PS. Så här är modighetslistan när det gäller hästar i min familj:
1. Irma
2. mamma
3: jag
4. pappa

Kompisar!

Bloggtips 2

I augusti var Lasse och jag i Dublin på World Down Syndrome Congress, som går av stapeln vart tredje år. Det var en mäktig upplevelse.

Frågan är om inte kanadensaren Dave Hingsburger var alla mäktigast. Han är en socionom från Toronto som jobbar på ett Centum för vuxna med intellektuella funktionsnedsättningar. Dessutom är han en gudanbenånad talare som inspirerar och utmanar sin publik. Och allra viktigast - han vänder upp och ner på ingrodda fördomar om funktionshinder och människovärde.

Mer om honom kan man få veta på Kunskapsträffen i Malmö 10 oktober. Då blir det en rapport från kongressen. Om man inte kan hålla sig kan man också gå in på Davids blogg redan nu.

Mycket nöje,

Malin

Bloggtips 1

Om någon har glömt påminner vi en gång till:

Kunskapsträff i Malmö Lördag 10 oktober!! Kjell Stjernholm är huvudtalare, läs mer om honom på hans blogg.

Mer info om träffen hittar ni här.


/Malin

Blåhallon och stenar

På morgonen tog jag en långpromenad. Freja hängde med på cykel. Vi körde/gick förbi blomkål, pumpor, vinrankor, rabarber och blåhallon. Blåhallon är sura, men lite goda ändå. Som en sur blandning av hallon och blåbär. När vi kom hem upptäckte vi att vi hade låst ute oss. Vi fick sitta på bänken i höstsolen en stund och sjunga och prata. Det var så skönt, så när Irma och pappa kom hem efter en stund ville vi knappt gå in.

Irma är förkyld. Hon snorar och surar. Men hur sur hon än är vill hon inte missa en liten cykeltur. Åh vad hon älskar sin cykel och så stolt och glad hon är över att kunna susa fram på den.

Det är roligt att räkna stenar också:

I morgon stannar jag hemma med Irma. Hon behöver en dag hemma för att kurera sin förkylning.
/Malin

Frihet

Det är härligt när man har lärt sig cykla och kan susa fram på gatan som en fri kvinna.

/Irma

Thea

Som vi har skrivit tidigare är vår kompis Thea sjuk. Vi tänker mycket på henne och hennes familj. Nu har Theas mamma startat en insamling där pengarna går till Barncancerfonden. Ni kan läsa mer om den här.
Många bäckar små.
/Malin

Kunskapsträff

Nätverk Skåne anordnar Kunskapsträff med Kjell Stjernholm som huvudtalare! Dessutom bjuds det på en rapport från World Down Syndrome Congress som gick av stapeln i Dublin i augusti. Missa inte!!

Läs mer på:

www.natverkskane.com


/Malin

Solig söndag trots allt

Dagen började med regn. Och fortsatte med regn. Klockan 14 satt vi och åt köttfärslimpa och tittade ut på regnet. Så plötsligt sprack det upp. Solen tittade fram och tjejerna Dareberg skyndade sig att packa en kaffekorg och sticka till Rörelselekplatsen. Vad härligt det blev! Amarea, Rebecka och Johanna var också där. Vi hoppade, balanserade, gungade, snurrade, klättrade, åkte rutschkana och mycket mer.
Här kommer några bilder:




Vi träffade också en nybliven pappa och en nybliven storasyster till en liten kille med Downs syndrom. Det fick mig att minnas den första tiden i Irmas liv, när jag trodde att alla föräldrar till barn med funktionshinder var liksom foträta och trista och blev jätteglad om jag såg en "ds-mamma" med smink och normala kläder utan Fjällräven på. Om du läser det här nyblivna pappan - än en gång stort grattis till er son. Jag hoppas det kändes bra att träffa oss i dag och att vi ses någon mer gång. Kanske på Guldfiskarna.

/Malin

Tvätta ansiktet

Så går lördagen mot sitt slut. Övriga familjen är på väg att somna i "stora sängen". De lyckades tjata sig till att sova där i natt, våra två trollungar. Själv ska jag slå mig ner en stund framför TV:n, dricka en kopp te och varva ner.

I dag har jag gjort material till Irmas språkträning. Det tog sina modiga 9 timmar. Nu är det gjort. Nu är jag trött. Och nöjd, det där materialet som skulle göras har legat och gnagt ett tag, orsakat oroliga nätter och dåligt samvete. På tisdag är det nätverksmöte på dagis, då lägger vi upp en plan för hösten och sätter nya mål. Den nya logopeden från Habiliteringen ska vara med. Irma och jag träffade henne häromveckan för första gången. Hon välkomnade oss in i Habiliteringens nya träningsrum, ett sterilt vitt rum utan fönster och utan minsta utsmyckning, ett bord med tre stolar invid ena väggen, ett handfat vid den andra. Inte mysigt. Irma fick panik och vände på klacken direkt. "Ska bara hämta en sak" sa hon och smet ut genom dörren. Vi fick låsa till slut och det hjälpte naturligtvis inte. Irma blev etter värre, logopedens fina lottospel flög all världens väg. "Nu ska vi tvätta händerna" sa Irma och lockade med sig logopeden till handfatet. Där stod de och tvättade händerna en stund innan Irma kupade sina händer under kranen, samlade rejält med vatten, slängde det i logopedens ansikte och gnodde runt med sina händer. "Tvätta ansiktet också", sa hon nöjt.

Nästa gång ska logopeden komma hem till oss istället. Hon tror att hemmiljö passar Irma bättre. Tacka fan för det, säger jag.

Imorgon ska det bli en fin höstdag, enligt SMHI. Vi håller tummarna för det, för i såna fall ska vi träffa kompisar och fika på rörelselekplatsen i Malmö. Där är det toppen!

/Malin