På villande mo

På fredag kväll stack vi iväg på hemlig resa. Mamma och pappa gav oss en ledtråd: Vi skulle åka till en man utan hår på 63,5 år. Det var morfar!! Jag blev jätteglad. Jag fick till och med sova inne i morfars rum och väckte honom vid 6-tiden morgonen därpå, medan övriga familjen hade sovmorgon.

På lördagen ville jag snabbt fram till vita byggningen (småländska...) för där finns hästarna Arvid och Diva, hundarna Sigge och Asta och tio nya, svarta får. Det finns två vita hästar också. Jag vet inte vad de heter, så när jag ska ropa på dem skriker jag helt enkelt: "Vitarna! Kom, Vitarna!"

Jag matade och klappade och kliade och pussade. Åh så kul! Sen fick det räcka, sa mamma. Vi åkte ut med båten istället. Det plaskade och stänkte och var himla spännande. Till slut kom vi fram till en ö. Där grillade vi korv och traskade runt. Tittade på rådjursbajs och lärkträd. Åt ballerinakakor.

På kvällen åkte mamma och jag tillbaka till hästarna och fåren och klappade, pussade, matade och kliade lite till.

På söndagen väckte jag morfar 5:45. Gissa vad vi gjorde? Vi stack till djuren!!!! Precis när jag skulle klappa Arvid på mulen hostade han till så att jag fick grönt hästslem över hela ansiktet. Bara kul, tyckte jag.

Så småningom vaknade de andra sjusovarna och efter frukosten åkte vi hem. Freja skulle på kalas. Själv följde jag med pappa och handlade. Sedan har det städats och fejats och jag har hjälpt mamma med att torka golven.

Nu är det slut på en härlig helg. Måndag i morgon.

/Irma.