Början av augusti. Lasse och tjejerna är kvar hos farmor och farfar och själv är jag tillbaka i Malmö. Jag ringer dem en morgon, ber att få prata med Irma:
Lasse - Irma, det är telefon!
Irma-Hej.
Jag - Hej Irma, det är mamma.
Irma - (rakt ut i rummet, glädjestrålande) Det är mamma! (till mig) Hej mamma. Jag leker med pappa.
Jag - Vad kul.
(tystnad)
Jag - Har du ätit frukost?
Irma- Ja, macka med smör på.
(tystnad)
Irma - Joghurt också.
Jag - Vad gott!
Irma - Puss och hejdå!
Jag - Hejdå. Puss, puss.
Kanske inte mycket till samtal, men fatta hur stort det är att kunna snacka så på TELEFON! Telefonprat är SVÅRT. För Irma har det lossnat under sommaren, nu är det KUL att prata i telefon.
Ett par dagar senare ringer jag igen:
Lasse - Irma , det är mamma i telefon!
Irma - Vill inte.
Så kan det också vara.
/Malin
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar